Diena: Bez lepnuma / 80
maikls | 2007.06.02. - 09:14:25 | Peržiūrėta 10461 kartų
http://www.diena.lv/sestdiena/lasit.p...p?id=306491
BEZ LEPNUMA
IEVA ALBERTE
Dzintars Skarbovskis (30) kļuvis par Draudzības dienu reklāmas seju — to var redzēt uz plakātiem pilsētā. Viņš gan uzsver, ka ar savu seksuālo orientāciju nelepojas, bet ar labi padarītiem darbiem gan.
Pudeles griešana klases vakaros nebija Dzintara mīļākā spēle. Citi puiši kāri izmantoja laimīgo sakritību, ka pudeles gals apstājās pie skaistās klases biedrenes, un buča ieilga, Dzintars sabučojās formāli. Nē, viņš negribēja, lai pudeles gals apstātos pretim puisim. Vienkārši pie meitenēm nevilka. Viņas bija labas draudzenes, tikpat labas, cik klases puiši. Dzintars nojauta, kas ar viņu notiek, taču līdz 26 gadu vecumam vēl mēģināja no tā izvairīties. Vēl 2005.gada praidā viņš nepiedalījās, taču šogad viņš piekrita fotografēties plakātiem, kas redzami vairākās Rīgas vietās un aicina šīs nedēļas nogalē uz Draudzības dienām Vērmanes dārzā.
BIZES NERAUSTA
Ar Dzintaru tiekamies Vecrīgas āra kafejnīcā. Nemaz nepamanu, ka pie blakus galdiņa apsēdies vīrietis krekliņā ar uzrakstu No Pride — biedrības vadītājs Igors Masļakovs. Dzintars viņam uzsmaida. Nesen abi esot bijuši uz diskusiju televīzijā. Varbūt labāk mainīt atrašanās vietu, varbūt blakussēdētājs traucē? Dzintars pasmejas. Viņam nav iebildumu. Intervijai piekritis ne jau tāpēc, ka tīkotu pēc publicitātes vai gribētu pazīmēties. "Es nelepojos ar savu orientāciju," viņš stāsta, ka 2005.gada praidā nav piedalījies, jo nebija tam gatavs, nepatika arī gājiena uzstādījums, nosaukums, baznīcas iepīšana, jo Dzintars nav piederīgs nevienai konfesijai. Viņš vēlas pateikt, ka cilvēki ir dažādi un viņu kvalitāti nemaina seksuālā orientācija. Piekrītu. Hanss Kristians Andersens un Rūdolfs Blaumanis arī bijuši geji, taču mēs viņu darbus lasām ar aizrautību, aizmirsdami ēst iesākto sviestmaizi. "Mēs neesam citādi," Dzintars nosaka tik dzirdēto frāzi. Nu tā jau ir, taču, apskatot Draugiem.lv viņa albumu, starp ledus skulptūru un ceriņu fotogrāfijām skati no Berlīnes un Ķelnes pasākumiem, kur pulcējas homoseksuāļi, man šķiet nepierasti. Tos, protams, apskatu pirmos.
Dzintars vairākus gadus dzīvo Baložos, taču viņa dzimtā vieta ir Tukuma rajona Slampes pagasts. Kad mamma no Sibīrijas atgriezās Latvijā, viņa nodibināja ģimeni un piedzima Dzintara vecākais brālis. Pēc sešiem gadiem viņa gaidīja otru bērnu, cerot, ka būs meitiņa. Piedzima dēls. Centīgs, labi mācījās, liels palīgs lauku darbos — sākot no govju slaukšanas un siena pļaušanas līdz palīdzēšanai virtuvē. Dzintaram patika rūpīgi apsmērēt speķa pīrāgus pirms šaušanas krāsnī, saputot olu baltumus kūkai. Skolā viņš draudzējās gan ar puikām, gan meitenēm, taču par labākām draudzenēm kļuva meitenes. Nekāda Vārnu ielas republika ar kariņiem sētā neveidojās, jo ģimene dzīvoja nomaļā lauku sētā.
Kādu dienu Dzintars nojauta, ka citi puikas skatās uz meitenēm, taču "man negribas knakstīties un raustīt aiz bizes". Nojausma par to, kā dabā iekārtots, Dzintaram bija. No tā nemaz lauku sētā nevar izvairīties, jo pagalmā gailis dzenā vistas un govs tiek vesta lecināt pie buļļa. Arī leģendāro bērnu žurnāla Zīlīte numuru Dzintars izstudēja, vēl kādu medicīnas enciklopēdiju no mammas grāmatplaukta. Ģimenē par attiecībām nerunāja. Tēvs dažkārt mēdza izmest jokus par pediņiem, piebilstot, ka tie jau tādi cietumnieki un nepareizi cilvēki.
"Sapratu, ka neesmu riktīgs, un par to nedomāju ilgu laiku. Mēģināju būt citādāks," Dzintars stāsta, ka brīvāk juties, kad pēc vidusskolas devies studēt uz Rīgu datorzinības. Iepazinās internetā ar kādu meiteni. Sāka draudzēties. Savā dzimšanas dienā bija uzaicinājis draugus, kuri palika pa nakti. Arī draudzene. Pret rītu viņa izrādīja iniciatīvu. Tās bija Dzintara pirmās seksuālās attiecības, viņam bija 24 gadi. Tas bija izmisuma solis, jo viņš gribēja pārliecināties, vai ar viņu ir noticis tas, ko domā. "Man nepatika," Dzintars saviebjas un, redzot, kā saviebjos es, sāk smieties. "Ar sievietēm skūpstīties nepatīk. Šausmīgi nepatīk. Jau tad, kad mamma mīļi mēdza sabučot, kad skolotājas bija jābučo." Pēc neveiksmīgajām attiecībām Dzintars sāka domāt, kāda varētu būt draudzība ar puisi. Viņš sāka tērzēt geju portālos un saprata, ka uz pasaules tāds nav vienīgais. Joprojām gan nespēja pieņemt to, kas ar viņu notiek.
UZ KINO NAKTĪ
Ilgāku laiku Dzintars tērzēja ar kādu puisi. Jutās labi, saprasts, sarunas ieilga. Abi izlēma satikties. Tikšanās krogā Pūt vējiņi nebija tāda, kā Dzintars gaidīja. "Šķiet, ka pirmais būs tas īstais, taču tā nebija. Viņš bija auksts." Dzintars kādu laiku negribēja domāt ne par ko. Viņš nodevās darbam, ceļoja, mācījās valodas.
Kādu dienu tērzētavā iepazinās ar krietni jaunāku puisi. Apmainījās tālruņa numuriem un satikās kafejnīcā Lota Čaka ielā. Viņi viens otram iepatikās. Vai sajūtas ir tādas pašas kā sievietei, iemīloties vīrietī, — tauriņi vēderā, trīsas, nespēja domāt ne par ko citu, lūpas nemitīgi viegli smaida. "Jā. Un arī siltums ķermeni pārņem," Dzintars ironiski nosmej.
Atsakymai (89)
budists
| 2008.01.05. - 20:26:23
kasablanka - loti laba piezime tadus rakstus tikai ar POLSU un velam ar vairakiem tikai var nopietni uznemt.
Ieteikumu meginasu izmantot sogad. Nenoturesies tacu lidztiesibas sludinataji saorganizet kadu pasakumu pilsetas centra:))
tad ari avizes ta pat rakstis par jaunu dienu varoni:))))
kasablanka - loti laba piezime tadus rakstus tikai ar POLSU un velam ar vairakiem tikai var nopietni uznemt.
Ieteikumu meginasu izmantot sogad. Nenoturesies tacu lidztiesibas sludinataji saorganizet kadu pasakumu pilsetas centra:))
tad ari avizes ta pat rakstis par jaunu dienu varoni:))))
derwolf
| 2009.06.03. - 16:48:53
Budists, lietojot gradīgos dzērienus, ir kaut ko palaidis garām, jo pasākums (lasi - Baltijas Draudzības dienas) šogad jau notika.
Budists, lietojot gradīgos dzērienus, ir kaut ko palaidis garām, jo pasākums (lasi - Baltijas Draudzības dienas) šogad jau notika.
kripton87
| 2009.06.03. - 18:24:08
Manuprāt, grādīgos lietojis ir kāds cits, tā palaižot garām datumu, kurā budists šito tekstu publicējis: 05.01.2008.
Manuprāt, grādīgos lietojis ir kāds cits, tā palaižot garām datumu, kurā budists šito tekstu publicējis: 05.01.2008.
ladobo
| 2009.06.03. - 20:10:05
Ļoti loģiski un mierīgi.
Visu var paskaidrot, ja rodas jautājumi.
Starp citu par homoseksualitāti, kuru izprot par grēku, jāsaprot arī pretēju dzimumu attiecības, kad tās tikai miesīgu dabas procesu rod par attaisnojumu kopdzīvei. Arī starp homoseksuāli orientētiem cilvēkiem ir šāda homoseksualitāte.
Tieši izpratne par to, ka bez miesas ir vēl kas cits, ceļā pie dvēseles, ir ļot apsveicama. Ne visiem ir spēks un mācēšana to paskaidrot, bet visiem to nākas pārdzīvot.
Reāla homoseksualitāte kā garīga problēm, tikai miesīgo attiecību atzīšana un interpretācija, arī ir tas grēks ko māca bībelē un citās mācībās. Tā sauktie ateisti, kuri neredz neko, ko nevar pataustīt.
Ja cilvēks cilvēku meklē dvēselē, tad tā nav homoseksualitāte - jo dvēsele ir kas vairāk par miesu. Tādās attiecībās ir kas vairāk par brīdi, kuru redzot daudzi domātu par homoseksualitāti.
Cilvēka uzdevums nav uzcept nākamo pēcnācēju miesā, viņa uzdevums ir tapt Nemirstīgam kopā ar Dvēseli savu.
Ļoti loģiski un mierīgi.
Visu var paskaidrot, ja rodas jautājumi.
Starp citu par homoseksualitāti, kuru izprot par grēku, jāsaprot arī pretēju dzimumu attiecības, kad tās tikai miesīgu dabas procesu rod par attaisnojumu kopdzīvei. Arī starp homoseksuāli orientētiem cilvēkiem ir šāda homoseksualitāte.
Tieši izpratne par to, ka bez miesas ir vēl kas cits, ceļā pie dvēseles, ir ļot apsveicama. Ne visiem ir spēks un mācēšana to paskaidrot, bet visiem to nākas pārdzīvot.
Reāla homoseksualitāte kā garīga problēm, tikai miesīgo attiecību atzīšana un interpretācija, arī ir tas grēks ko māca bībelē un citās mācībās. Tā sauktie ateisti, kuri neredz neko, ko nevar pataustīt.
Ja cilvēks cilvēku meklē dvēselē, tad tā nav homoseksualitāte - jo dvēsele ir kas vairāk par miesu. Tādās attiecībās ir kas vairāk par brīdi, kuru redzot daudzi domātu par homoseksualitāti.
Cilvēka uzdevums nav uzcept nākamo pēcnācēju miesā, viņa uzdevums ir tapt Nemirstīgam kopā ar Dvēseli savu.
swanheart
| 2009.06.06. - 15:28:16
hmm, interesanti... labi, ka izcēlies dienas gaismā 2 gadus vecs raksts. Man jau derwolf šķita kkur tā kā garāmejot redzēts. Izrādās, ka tiešām garāmejot un vēl no laika, kad šis portāls nebija intereses lokā. Rakstā pieminēta darbošanās IT&T terminoloģijas apakškomisijā...
hmm, interesanti... labi, ka izcēlies dienas gaismā 2 gadus vecs raksts. Man jau derwolf šķita kkur tā kā garāmejot redzēts. Izrādās, ka tiešām garāmejot un vēl no laika, kad šis portāls nebija intereses lokā. Rakstā pieminēta darbošanās IT&T terminoloģijas apakškomisijā...
derwolf
| 2009.06.06. - 23:49:36
Hem > Utrikes > Baltic Pride lockade 600
* Om Arbetaren
* Kontakt
* Prenumerera
* Annonsera
Baltic Pride lockade 600
UTRIKES 20 maj 2009
Skriv ut sidan
Tipsa en vän
RIGA. Efter flera turer med indraget tillstånd kunde Baltic Pride till slut gå av stapeln i Lettlands huvudstad Riga i förra veckan. Omkring 600 personer från de baltiska länderna deltog, liksom aktivister från runt om i Europa.
De har beskrivits som ”utlandsfinansierade omoraliska individer” som ”sysslar med perversioner” och som vill ”tvinga sin onaturliga livsstil på hela nationen”. Andra har kallat dem ”andliga krymplingar” och sagt att det skulle vara ”absurt att visa tolerans” mot dem. Dessa uttalanden om homosexuella i Lettland kommer från politiker och ministrar och till och med från ordföranden i regeringens utskott för mänskliga rättigheter. Så när Baltic Pride skulle arrangeras i Riga i förra veckan var motståndet hårt. Kort innan evenemanget skulle äga rum drogs det beviljade tillståndet in då en majoritet av ledamöterna i Rigas kommunfullmäktige krävde detta. Arrangörerna vände sig då till domstol och överklagade, varpå paraden kunde genomföras enligt planerna.
Nils Muiznieks, tidigare lettisk integrationsminister, säger att motståndet mot homosexuella kom upp på den politiska dagordningen 2005, samma år som Pride arrangerades för första gången:
– De fördomar vi nu ser har funnits här hela tiden, men de utlöstes av att homosexuella började synas. Partiet som jag tidigare var med i, och det skäms jag för, har stått i förgrunden i fördömandet av homosexuella, säger han till Arbetaren.
Partiet han syftar på är kristdemokratiska Lettlands första parti, LPP, som plockade enkla politiska poäng på homofobin i landet. Övriga partier som såg att det fanns ett stort folkligt stöd att hämta i en homofobisk hållning följde snabbt efter. I dag är det få politiker som öppet stödjer homo-, bi- och transpersoners rättigheter, då det anses vara politiskt självmord att göra det.
Efter den första upplagan av Pride i Lettland bildades hbt-organisationen Mozaika. De har sedan dess arrangerat evenemanget och i år gick Mozaika ihop med de estniska och litauiska motsvarigheterna och anordnade en gemensam Baltic Pride. Enligt arrangörerna deltog 600 personer, att jämföra med de 50 personer som deltog i den första lettiska Prideparaden.
I paraden i år, som hölls i en av Rigas parker och på en omgivande gata, gick Dzintars Skarbovskis. Han är 32 år och har levt som öppet homosexuell i två år:
– Jag kom ut vid Pride 2007. Det var läskigt, men jag tänkte att om alla är tysta och gömmer sig i garderoben så kommer det aldrig att bli någon skillnad. Eftersom de flesta döljer sin läggning tror folk att det är onaturligt och att de inte känner någon som är gay.
Han menar att det går bra att vara öppet homosexuell i Riga. På arbetsplatsen accepteras han och bland vännerna är det inga problem. Det är bara föräldrarna som har svårt att smälta hans homosexualitet, liksom folk han inte känner. Han säger att det blir allt bättre och nickar mot den arga skaran utanför parken:
– Det där är ju bara extremister, men de finns ju i varje land. Vanligt folk blir alltmer öppna. Pride är viktigt just för det, att visa att vi finns och att det inte bara är utlänningar i tåget utan också letter.
Viss raksts atrodams tīmekļvietnē http://www.arbetaren.se/articles/utri...s20090520-4
Hem > Utrikes > Baltic Pride lockade 600
* Om Arbetaren
* Kontakt
* Prenumerera
* Annonsera
Baltic Pride lockade 600
UTRIKES 20 maj 2009
Skriv ut sidan
Tipsa en vän
RIGA. Efter flera turer med indraget tillstånd kunde Baltic Pride till slut gå av stapeln i Lettlands huvudstad Riga i förra veckan. Omkring 600 personer från de baltiska länderna deltog, liksom aktivister från runt om i Europa.
De har beskrivits som ”utlandsfinansierade omoraliska individer” som ”sysslar med perversioner” och som vill ”tvinga sin onaturliga livsstil på hela nationen”. Andra har kallat dem ”andliga krymplingar” och sagt att det skulle vara ”absurt att visa tolerans” mot dem. Dessa uttalanden om homosexuella i Lettland kommer från politiker och ministrar och till och med från ordföranden i regeringens utskott för mänskliga rättigheter. Så när Baltic Pride skulle arrangeras i Riga i förra veckan var motståndet hårt. Kort innan evenemanget skulle äga rum drogs det beviljade tillståndet in då en majoritet av ledamöterna i Rigas kommunfullmäktige krävde detta. Arrangörerna vände sig då till domstol och överklagade, varpå paraden kunde genomföras enligt planerna.
Nils Muiznieks, tidigare lettisk integrationsminister, säger att motståndet mot homosexuella kom upp på den politiska dagordningen 2005, samma år som Pride arrangerades för första gången:
– De fördomar vi nu ser har funnits här hela tiden, men de utlöstes av att homosexuella började synas. Partiet som jag tidigare var med i, och det skäms jag för, har stått i förgrunden i fördömandet av homosexuella, säger han till Arbetaren.
Partiet han syftar på är kristdemokratiska Lettlands första parti, LPP, som plockade enkla politiska poäng på homofobin i landet. Övriga partier som såg att det fanns ett stort folkligt stöd att hämta i en homofobisk hållning följde snabbt efter. I dag är det få politiker som öppet stödjer homo-, bi- och transpersoners rättigheter, då det anses vara politiskt självmord att göra det.
Efter den första upplagan av Pride i Lettland bildades hbt-organisationen Mozaika. De har sedan dess arrangerat evenemanget och i år gick Mozaika ihop med de estniska och litauiska motsvarigheterna och anordnade en gemensam Baltic Pride. Enligt arrangörerna deltog 600 personer, att jämföra med de 50 personer som deltog i den första lettiska Prideparaden.
I paraden i år, som hölls i en av Rigas parker och på en omgivande gata, gick Dzintars Skarbovskis. Han är 32 år och har levt som öppet homosexuell i två år:
– Jag kom ut vid Pride 2007. Det var läskigt, men jag tänkte att om alla är tysta och gömmer sig i garderoben så kommer det aldrig att bli någon skillnad. Eftersom de flesta döljer sin läggning tror folk att det är onaturligt och att de inte känner någon som är gay.
Han menar att det går bra att vara öppet homosexuell i Riga. På arbetsplatsen accepteras han och bland vännerna är det inga problem. Det är bara föräldrarna som har svårt att smälta hans homosexualitet, liksom folk han inte känner. Han säger att det blir allt bättre och nickar mot den arga skaran utanför parken:
– Det där är ju bara extremister, men de finns ju i varje land. Vanligt folk blir alltmer öppna. Pride är viktigt just för det, att visa att vi finns och att det inte bara är utlänningar i tåget utan också letter.
Viss raksts atrodams tīmekļvietnē http://www.arbetaren.se/articles/utri...s20090520-4
© Lesbi.lv. Visas tiesības aizsargātas.
Kontaktai | Reklama | Taisyklės | Privatumo politika |
Kontaktai | Reklama | Taisyklės | Privatumo politika |
Svetainėje naudojami slapukai. Naršydami toliau Jūs sutinkate su mūsų privatumo politika.